Hur går rättegången till?

En rättegång kallas på domstolsspråk för huvudförhandling. Huvudförhandlingarna i brottmål ser väldigt lika ut avseende upplägg och innehåll.

Våra stödjare finns på plats på domstolen för att hjälpa dig, men nedan finner du en översikt av vad som händer i en huvudförhandling.

Rättegången brukar gå till på följande sätt:

1. Målet ropas upp. Protokollföraren ropar på målet via domstolens högtalarsystem genom att säga ”Rätten håller huvudförhandling i mål mellan åklagaren och NN. Förhandlingen hålls i sal X” eller liknande.
2. Ordföranden inleder. Ordföranden inleder förhandlingen med att kontrollera vilka som är närvarande och stämmer av med parterna om det finns några förhinder att förhandlingen hålls.
3. Åklagaren presenterar åtalet. Åklagaren går igenom det som står i åtalet, som kallas för stämningsansökan.
4. Försvaret svarar på åklagarens stämningsansökan. Den tilltalade får ge sin inställning till varje åtalspunkt, helt enkelt säga om hen erkänner eller inte. Ibland kan en tilltalad medge att ha gjort det som står i åtalet men neka till att det skulle ha varit ett brott.
5. Åklagaren lägger fram bevisning. Åklagaren får berätta mer i detalj om varje påstått brott och lägga fram bevisningen. Detta kallas för sakframställning. Det kan innebära att åklagaren går igenom vissa delar av förundersökningen, till exempel brottsanmälan, journalanteckningar och andra bevismaterial. Det kan också handla om att visa bilder eller filmer som åklagaren tycker att rätten ska känna till.
6. Förhör med målsäganden, tilltalad och vittnen. Eftersom rätten bara får döma utifrån det som sagts under rättegången räcker det inte att vittnesmål finns nedskrivna, exempelvis i polisförhören. De vittnen som åklagaren och försvaret tycker är viktiga måste därför höras igen under rättegången. Vittnet svär vittneseden: ” ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Den som därefter ljuger kan dömas för mened, ett brott som vanligtvis ger fängelse. Målsäganden och tilltalad anlägger inte en vittnesed. Alla förhör spelas in med ljud och bild föra att användas vid en eventuell överklagan av domen.
7. Personalia. Rätten går igenom uppgifter om den tilltalades personliga förhållanden, kallas även personalia. Det handlar om familjeförhållande, arbete, om den tilltalade har ett ordningsamt liv i övrigt. Rätten tittar också på ett utdrag från belastningsregistret för att se om den tilltalade dömts för brott tidigare.
8. Slutpläderingar. Åklagare och försvaret lägger fram som talar för fällande dom eller mot fällande dom. Här presenterar åklagaren också straffet hen tycker den tilltalade ska dömas till.
9. Rätten överlägger och återkommer med dom. Domen kan presenteras på dagen för huvudförhandlingen men oftast tar det en till två veckor för domen att offentliggöras. Efter domen offentliggjorts har parterna tre veckor på sig att överklaga domen, annars vinner domen laga kraft och sätts i verket.
   (Text: Lund tingsrätt)
   

Klicka här för att se hur Lunds tingsrätt ser ut och gå en virtuell guidning.

Nedan kan du se en fiktiv rättegång.